Buketter

Till tulpanens dag fick jag göra en stor tulpanbukett för att använda i exponeringen i entrén. Tror jag gjorde fyra eller fem buntar som sedan sattes tillsammans i en hink som placerades i en stor korg. För att inte hinken skulle synas lade jag brun sisal runt. 
 
 
 
Här är några buketter jag gjorde med rosor (rosa), nejlikor (dianthus), poppel (eucalyptus cinerea) och brudslöja (gypsophila paniculata). 

 
I både den gula och den rosa buketten har jag jobbat med färger som är ton i ton eller närbofärger medan den tredje buketten är mer kontrastrik med rött och vitt. 

Sorgbuketter

Två sorgbuketter från praktiken. 
 
Den första med anastasia (chrysanthemum anastasia), prärieklocka (lisianthus), pistage (pistacia lentiscus) och cypress (chamaecyparis). Den här buketten kunde absolut ha blivit bättre, dels finns inte höjde vid botten av buketten, för det skulle det ha behövst mer mellanstick, dels kommer inte alla blommor till sin rätt. Anastasian kunde med fördel ha bladats av så att prärieklockorna syntes mer. 
 
 
 
Den här buketten blev något bättre. Här har jag arbetat utifrån en bild och använt mig av liljor (lillium), nejlikor (dianthus), pistage (pistacia lentiscus), cypress (chameacyparis), hypericum (hypericum), brudslöja (gypsophila paniculata) och araliablad (fatsia japonica). 
Här är höjde och luftigheten bättre, och det märks vilken skillnad det är att arbeta med mer material och framförallt mer mellanstick. Det som kunde förbättras är att nejlikorna har hamnat i jämnhöjd med varandra, när de istället skulle ha skiljt i höjd mellan dem för att få en uppåtsträvande känsla mot toppblomman, som är liljan. Annars följer liljorna sin linje och jag måste ändå säga att jag är nöjd med tanke på att det är den tredje sorgbuketten jag gjort på praktik. 
 
 
 
 
Bilden som buketten var inspirerad av. Mycket luftigare än min men ändå med viss likhet. 
 

Nivåbukett

En nivåbukett från praktiken i januari. I buketten har jag arbetat med Prärieklocka (lisianthus), nejlikor (dianthus), poppel (eucalyptus cinerea) och kopparfärgade björkkvistar. Jag valde även att arbeta med ett brett bindställe i en färg som matchade nejlikorna. 
 
 
 
 
Buketterna i skyltningskylen. 
 
Ytterligare en nivåbukett. Här med vita liljor (lillium), vide (salix caprea), vit ros (rosa), aspidistra (aspidistra eliator) och plumosus (asparagus plumosa). Också här med ett brett bindställe i samma färg som rosen.
 
 
 

Färglära - Johannes Itten

Äntligen tillbaka på Sötåsen! Den här veckan ligger fokus på färglära och vi började med att lära oss om Johannes Itten och hans teori kring färgerna.
 
Itten delar in färgerna i en stjärna eller glob, där färgerna är som starkas i mitten, där de har sin maximalkulör och alltså inte har något synligt inslag av vare sig vit eller svart. Därefter tonas nyanserna ut genom att bli ljusare till vitt åt "norr" och mörkare till svart mot "söder". Maximalfärgerna ligger som en ekvator runt globen.
 
Bildkälla
 
Vår uppgift var att arbeta utifrån färgcirkeln, alltså maximalfärgerna, och deras ordning. Itten menar att det finns tolv färger, och att primärfärgerna är Gul, Röd och Blå. Här fick vi i uppgift att med hjälp av vattenfärger blanda till alla färgerna i färgcirkeln genom att bara använda oss av gult, rött och blått, och det gick!
 
Bildkälla
 
Efter primärfärgerna kommer sekundärfärgerna, som är orange, violett och grön som uppkommer genom att man blandar två primärfärger. Gult och rött = orange, rött och blått = violett, blått och gult = grönt.
Därefter kommer tertiärfärgerna som är gulorange, rödorange, purpur, lila, turkos och lime, som även de uppkommer genom att man blandar färgerna på var sida med varandra. Exempelvis turkos, som är en blandning mellan blått och grönt och därför ligger mitt emellan dem i cirkeln.
 
Med hjälp av färgcirkeln kan man sedan arbeta sig fram till färgkombinationer av olika slag. Färgerna som ligger mitt emot varandra i cirkeln, såsom gul och violett, kallas för komplementfärger eller kontrastfärger. De ligger så långt ifrån varandra som det går i cirklen och har alltså inte så mycket gemensamt. Genom att använda sig av kontrastfärger kan man skapa en väldigt effekt, men det är viktigt att tänka på att låta en färg dominera och att färgerna upplevs olika starka. Gul är en mycket stark färg och det behövs därför väldigt lite av den för att den ändå ska ta över och synas mest i en bukett, till exempel.
 
Färgerna som ligger närmast varandra i cirkeln, såsom gul och lime, kallas fär närbofärger. De är mycket nära besläktade och gör sig därför bra ihop, men även här är det viktigt att tänka på dominas för att få ett harmoniskt uttryck.
 
För att skapa intressanta färgkombinationer kan man utgå ifrån något som kallas för treklang. Då plockar man färger utifrån färgcirkeln som ligger i en triangel i förhållande till varandra. Exempelvis grön, orange och violett. Dessa färger skapar en treklang, men måste fortfarande vägas mot varandra för att finna en balans, då färgerna är olika starka.
 
Likaså kan man skapa en fyrklang, då genom att välja ut färger som ligger i en kvadrat eller rektangel. Exempelvis lime, gulorange, purpur och lila.
 
I en bukett är det inte bara viktigt att tänka på vilka färger som fungerar tillsammans, utan att även vara medveten om vad färgerna ger för känsla och vad de kan tänkas symbolisera. En bukett med mycket rosa känns gärna pigg och lite "nykär", medan en bukett i blå och lila toner känns mer försiktig och kanske snarare passar sig för kondoleans eller liknande.
 
Enligt färgsystemed NCS - Natural color system, delas färgcirkeln in i oktanter utefter hur de upplevs.
gul till orange är varm,
orange till röd är varm aktiv,
röd till violett är aktiv,
violett till blå är aktiv kall,
blå till turkos är kall,
turkos till grön är kall passiv,
grön till lime är passiv,
lime till gul är passiv varm.
 
I och med att grön, som finns naturligt i så gott som alla blommors blad och stjälk, är en passiv färg så passar den väl som botten eller mellanstick i en bukett tillsammans med någon av de andra färgerna. Hade istället alla blommor haft gula stjälkar och blad hade det nog blivit knepigare att få till buketterna lika bra. För att skapa en bukett som känns varm och vänskaplig, exempelvis för att ge bort till någon som fyller år, kan man använda sig av gula toner.
 
Färgerna finns ju även i olika nyanser, från ljusrosa till mörkrosa exempelvis. Med hjälp av dessa nyansskillnader av samma färg kan man skapa en bukett som går ton i ton.